(Bilden visar bl.a mig stående mitt i Mississippi River vid dess källflöde vid Lake Itasca i norra Minnesota)

Uppmuntrad av de två kommentarer som jag fått angående min undran om jag hamnat helt i fel blogg på grund av min ålder fortsätter jag i  dag. Tack skall ni ha, förresten! Men vad sjutton skall jag skriva om....?

Jo, en första tanke i mitt nya liv - pensionärslivet - kanske. Det har slagit mig de senaste dagarna att jag inte riktigt vet, om jag skall ägna mina tankar åt alla åren jag hittills levt eller förhoppningsvis åt de många år, om än långt färre, som jag har framför mig. Jag har just kommit fram till att så många pensionärer valt att "leva på gamla meriter" och till leda berättat om dem för sina närmaste. Därför väljer jag att se framåt på mitt återstående liv tillsammans med min härliga fru, mina två barn och barnbarn och alla resor som vi ännu inte gjort. Speciellt spännande och fyllda av nya upplevelser är de årliga resorna till usa. Varje gång väljer vi att göra en "side trip" iväg från det ordinarie boendet; en slags semester i semestern så att säga.

Bilderna på min blogg är ett undantag från regeln att inte titta bakåt i tiden! Detta beror på att jag inte känner någon metod att visa bilder från mitt återstående liv.

 

Peggy

18 juli 2008 09:57

Käre Kalle!
Vad bra att du har valt att fortsätta med denna blogg. Du är så duktig på att skriva, och jag vet personligt att du har många intressanta tankar, iakttagelser, upplevelser och åsikter att dela med världen. Vi har haft många roliga, häftiga och även kännslomässiga upplevelser tillsammans runt i världen, att du väl har mycket att berätta för de som vill läsa.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

I går en kruttorr och dammig väg...   Äntligen inser jag till fullo, att det inte är så lätt att lämna ett yrkesverksamt liv och övergå till pensionärslivet. Hittills har det känts bra och semesterlikt. Men i dag, när det har regnat precis hela dagen...

New Mountain Music på Gumboda Heds countryfestival 2008   Min amerikanska fru Peggy kom med musik till mitt ensamma änkemannaliv och då inte bara med den pikanta amerikanska brytningen, som är som musik i mina öron. Dessutom förde hon med sig såväl b...

Bilden visar några av de viktigaste personerna i mitt liv, d.v.s. min fru Peggy, sönerna med sambos och deras barn (mina två syskon saknas på bilden).     Av flera saker som jag är tacksam över i livet står mina barn och barnbarn, fyra och tre år gam...

Undertecknad mitt på Golden Gate bron   Jag kan inte hålla mig borta från bloggen nu...   Nyss kom jag hem från en 28 kilometers cykeltur i solsken utom de sista fem kilometrarna som genomleds i störtregn. Vad som höll mig varm var tankarna på en cyk...

Hej! Efter att läst några av alla övrigas blogginlägg här, inser jag att jag nog valt ett forum med uteslutande (?) ungdomar. Trevlig i och för sig, men jag borde nog inte finnas här - men å andra sidan folk tycks ändå läsa det jag skriver. ...